The stars of track and field

Och en tisdagseftermiddag finner man sig själv inte fullt lika arbetslös som tidigare. Det känns fint. I soffan står en guldsnirklig spegel som vi inte hunnit få upp än, i den avspeglar sig molnen och spretiga grenar. (Dess likhet med en hand som sträcker sig efter något den längtar men inte vågar röra. Symfonierna där emellan.) Himmelen som rymmer tusen nyanser av grått. De nedtonade kontrasterna. Belle & Sebastian i bakgrunden, lera mellan fingrarna. Hur man som formar sin verklighet, lägger dagarna på torka. Eller knådar lerlöv och hänger upp i trädgrenarna utanför.