Up the morning

Februari närmar sig sitt slut

Somliga dagar är det väntan som betonas i förväntan, kontrasterar sig mot den blanka ytan. Och man kan bara avvakta, vikas ihop eller ut, vad nu det skulle göra för skillnad.

Ikväll är det [akustik] på Passagen, med Oscar Schönning. Sedan blir det dans, dans, dans. (Rörelserna som utgår från ytterkanten, tonerna rör sig utåt).

Don't forget to dance

Mitt senaste projekt: Skulpturer att ha runt halsen (som ett mjukt avtryck).

Åh, hehe, precis som Victoria http://palea.blogg.se/, måste jag drömma litet om Josefines lägenhet, som jag precis kommit hem från! Helt underbar med turkosa köksväggar, rosenkoppar, secondhandmöbler, tusen märkta kartonger, som spets, mönster, saxar, knappar, superfina stora vaser, fantastiska tavlor, stor guldbricka att ha kakfatet på. Åh, jag känner mig så inspirerad!


I april och maj verkar det bli modevisning med design och secondhand på Elsas hus. Kul! Funderar på visningsmusik nu (tonerna under fötterna). (Förslag?)

Wish you were here

Mörkret mellan fingrarna, eller tvärt om.

Hobo voyage

Annas födelsedagspresenter. Hooray, hooray!

The stars of track and field

Och en tisdagseftermiddag finner man sig själv inte fullt lika arbetslös som tidigare. Det känns fint. I soffan står en guldsnirklig spegel som vi inte hunnit få upp än, i den avspeglar sig molnen och spretiga grenar. (Dess likhet med en hand som sträcker sig efter något den längtar men inte vågar röra. Symfonierna där emellan.) Himmelen som rymmer tusen nyanser av grått. De nedtonade kontrasterna. Belle & Sebastian i bakgrunden, lera mellan fingrarna. Hur man som formar sin verklighet, lägger dagarna på torka. Eller knådar lerlöv och hänger upp i trädgrenarna utanför.

Where do you go (my lovely)

De stilla rörelserna. Tysta hjärtan utanpå, och förbi.

In between days

Idag kom tidningen Camilla skickade över, tjoho.

(Ljusblå strimmor mellan molnen.)

Alone again or

This time tomorrow

Somliga dagar känns det som att man kommer ikapp sig själv. Solen genom fönstret med sitt varma, musiken i bakgrunden, det rofyllda i det. Jag tänker mig det som herr Tranströmers "Man kan stå i solen och blunda/och känna hur man långsamt blåser framåt." Det är vackert. Nu hoppas jag på nästa torsdag, önskar blåsa framåt.

Everyday is like sunday

Konstkort

Nu har jag gjort iordning nya konstkort som kommer att säljas på finaste Misoui i Linköping, http://www.misoui.se. Om någon är intresserad av dem går det bra att maila mig också. Det är fem olika motiv i en förpackning, storlek A6.